Den 29 maj fyllde Hemvärnet 80 år.
Vi firar med några nedslag i vår historia.
1940-talet

Folkrörelse under andra världskriget. Försvarsviljan i Sverige är stark under andra världskriget och när hemvärnet bildas är intresset betydligt större än väntat.

Den 29 maj 1940 fattar riksdagen beslutet att ett hemvärn ska organiseras. Redan i januari samma år har dock de första lokala hemvärnen bildats,  trots lagen om olaga kårverksamhet.

Arbetet påbörjas redan den 7 februari 1940 då man tillsätter en hemvärnskommitté som bland annat utarbetar förslag rörande uppgifter, utrustning och organisation. Ordförande är överste Gustaf Petri som utses till Sveriges första rikshemvärnschef den 1 juli. Intresset är stort och personalstyrkan på 50 000 utökas så att samtliga 93 939 som anmäler sig under året, antas. Endast de som inte omfattas av värnpliktslagen, svenska män under 20 eller äldre än 47 år, kan antas.

Den 25 juni 1940 sätts hemvärnet i beredskap och de kommande fem åren genomförs tusentals insatser. En sammanställning av uppdragen under krigsåren visar att hemvärnet omhändertar 25 svenska flygplan, 35 oidentifierade, 46 utländska samt 45 spärrballonger och propaganda-ballonger. Hemvärnet ingriper dessutom vid 15 eldsvådor och skogsbränder. Detta trots att beredskapsförband med värnpliktiga är i tjänst över hela landet.

Fientliga luftlandsättningar är ett av hoten hemvärnet ska bemöta. Vid större luftlandsättningar ska fienden kartläggas och fördröjas och hemvärnsförbanden ska även biträda vid försvaret av vägspärrar. Hemvärnsmän deltar också i efterspaningar av personer och omhändertar flyktingar. Hemvärnet bevakar förråd, olycksplatser, påträffar minor och sprängbojar och oskadliggör blindgångare.

Under kriget engagerar sig hemvärnsmän i flyktinghjälp och hjälper även motståndsrörelserna. En av de mest kända är hemvärnsinstruktören och diplomaten Raoul Wallenberg som utbildar tusentals hemvärnsmän i stockholm 1940-44 och senare räddar tusentals ungerska judar undan nazisterna med svenska skyddspass. Hemvärnschefen och tulltjänstemannen

Gunnar Nilsson i Höganäs stöder den danska motståndsrörelsen genom att smuggla vapen och sprängmedel och hjälper till att rädda nästan tusen judar. Hemvärnsmannen Arnold Moliner i Dals-Ed är gränspolis men även kontaktman för försvarsstabens underrättelsetjänst. Han hjälper bland annat norska kurier och upprätthåller förbindelselinjer över den norska gränsen.

Efter krigsslutet 1945 är engagemanget fortfarande stort och det kärva säkerhetspolitiska läget, det kalla kriget börjar, och utvecklingen av folkrörelsetanken gör att rekryteringen är positiv.

Det första numret av tidningen ”Hemvärnet”kommer ut i januari 1941.

Brist på utrustning
I augusti 1940 fastställs tjänstetecknet för hemvärnets uniformer. Tecknet är ett cirka en decimeter högt tygmärke som bärs på vänster överarm med ett gult H krönt med tre kronor på en blå vapensköld. Det råder brist på både uniformer och vapen, vanligast är överdragsuniform m/41, stålhjälm m/37 och gevär m/96. Hösten 1940 har bara var tredje hemvärnsman tillgång till gevär. Gevär m/96 (Mauser) är huvudbeväpningen medan automatvapen främst fördelades i prioriterade gränsområden. I december får hemvärnet sina första egna automatvapen, 1 500 exemplar av kulsprutepistol m/37-39, som tilldelas gruppchefer.

1950-talet

I det kalla krigets skugga. Flera larmövningar testar hemvärnssoldaternas beredskap. Kalla kriget gör att intresset för det nationella försvaret och hemvärnet förblir starkt.

Hemvärnets stridsskola invigs den 27 juni 1943. I takt med att de taktiska och stridstekniska kraven på hemvärnet ökar, utvecklas skolverksamheten. Under 1950-talet tillkommer särskilda grupp-chefskurser och specialutbildningar som vapen-utbildning och spräng- och mintjänst blir en viktig del av verksamheten.

Under 1940-45 uppstår spontan ungdoms-verksamhet när hemvärnsmän tar med sina söner på övning  och hemvärnspojke blir ett begrepp. Den första ungdomskursen anordnas 1947, och 1951 arrangeras den första ungdomsledarkursen på HvSS. Efter en tävling i tidningen fastställs det första hemvärnsungdomsmärket. År 1956 genomförs också den första patrulltävlingen för ungdomar på HvSS, en tävlingen som hålls än i dag.

Nya instruktionsböcker som Handbok för hemvärnet, (1950) och Hemvärnsmannen i fält (1956) ges ut.

Den 2 januari 1944 genomförs en riksomfattande larmövning och det upprepas 1950 och 1954. Hemvärnets uppgifter är bland annat att skydda mobilisering, bevaka mobiliseringsförråd och på andra sätt understödja övriga Försvarsmakten i händelse av krigsfara. Till förstahandsuppgifterna hör även att minera och spränga viktiga förbindelsepunkter som broar och hamnar.

I det kalla krigets skugga försvinner ett svenskt militärt flygplan av modellen DC-3. Under eftersöket angrips ett obeväpnat sjöräddningsflygplan ”Catalinan” av en sovjetisk MiG-15 och tvingas nödlanda. Händelsen i juni 1952 utlöser en diplomatisk kris.

Kvinnor
Redan från starten 1940 är kvinnor en naturlig del av hemvärnsförbanden. Behovet av hemvärnslottor är stort och de har befattningar inom expeditionstjänst, förplägnadstjänst och materieltjänst, och bidrar vid insamlingar och andra stödinsatser. Hemvärnslottorna är till en början civilmilitär personal men övergår 1982 till att bli militär personal. Kvinnor återfinns även i Svenska Röda korset som ansvarar för hemvärnets krigssjukvård från den 18 november 1940, de bidrar både genom utbildning i sjukvårdstjänst och genom sjukvårdsgrupper.

1960-talet

Spioneri och stridsteknik. Finländsk stridsteknik lärs ut på HvSS och  hemvärnssoldaterna får tillgång till allt bättre vapen och nyare uniformer.

Hemvärnets stridsskola leds från 1962 till 1974 av en av Sveriges mest krigserfarne officerare, Orvar Nilsson. Hans krigserfarenheter från bland annat finska vinterkriget, fortsättningskriget och Koreakriget förmedlas till hemvärnsbefälen. Den finländska stridstekniken med bakhåll, eldöverfall och precisionsskjutning överförs tidigt till det svenska hemvärnets taktik. Skolan genomför även repetitionsövningar och utbildning av driftvärnet.

I slutet av 1800-talet beslutar riksdagen att inrätta en landstorm avsett för lokalförsvaret och för bevakningsuppgifter. I hemvärnets nybildade centrala hemvärnsråd och i kretshemvärnsråden stadgas att det ska finnas representanter från landstormen och skytterörelsen. I juni 1943 får den nya organisationen namnet  Centralförbundet för befälsutbildning. En viktig uppgift är att kompletteringsutbilda värnpliktigt befäl, inriktningen ändras senare till att omfatta alla soldater.

Namnet byts till Svenska Försvarsutbildningsförbundet som utvecklas till en avtalsorganisation med rekrytering till hemvärnet.

Den omsydda m/39 till m/39–58 och den nysydda m/58 börjar från 1964 att tilldelas hemvärnet. Befäl kan dessutom erhålla m/60 för särskilda ändamål och får på egen bekostnad införskaffa m/60 från 1966. Automatvapen, främst kulsprutepistol m/45, blir allt vanligare i förbanden.

Omkring sju hundra hemvärnsgårdar finns i bruk i Sverige under 1960-talet och begreppet hemvärnsveteraner börjar användas.

Den 17 maj 1969 går den första kvinnan högvakten, flyglottan Gunilla Melchersson i Hemvärnets musikkår Trollhättan.

En svensk tiger
När storspionen Stig Wennerström grips sommaren 1963 aktualiseraras frågan om hemvärnssoldaters pålitlighet. Tidningen Hemvärnet påminner om vikten av att inte prata om det man får reda på i sin befattning som hemvärnsman.

1970-talet

Nya uniformer och musikkårer för alla. Hemvärnet blir vassare när utbildningstiden utökas för befäl och kulspruta m/58 tillkommer som understödsvapen.

Fram till 1970 är utbildningstiden 20 timmar. Den nya hemvärnskungörelsen utökar dock övningstiden för befäl med 14 timmar. Åldern för att antas som hemvärnsman höjs från 17 till 18 år. Även om uppgifterna fortfarande är att skydda ”hembygd” och i driftvärnets fall ”arbetsplats” får skyddet av viktiga anfallsportar och knut-punkter som hamnar och flygfält större betydelse.

Under ett rikshemvärnsting 1976 lovar chefen för armén att hemvärnet ska tilldelas m/59 med början 1977. De grå gubbarna i vadmalsuniform är ett minne blott. En stor förändring när det gäller eldkraft är kulspruta m/58, ett välkommet tillskott 1977 och fortfarande ett av förbandens viktigaste understödsvapen.

De första hemvärnsmusikkårerna startas redan 1940 och under 1940-talet grundas 21 musikkårer. I november 1946 antas ”Hemvärnets marsch” komponerad av Helge Damberg. Den första kvinnliga hemvärnsmusikern gör debut redan 1963 men det är inte förrän 1979 som hemvärnskungörelsen ändras så att kvinnor formellt kan vara hemvärnsmusiker.  Under 1980-talet får hemvärnsmusiken sitt eget emblem och musikkårerna krigsplaceras. Från 2006 höjs kraven så att alla  hemvärnsmusikkårer ska vara godkända för statsceremonier och högvakter.

I radhus- och villaområdet Tuve på Hisingen strax norr om Göteborg inträffar den 30 november 1977  ett stor ras.  Nio människor dödas, 67 hus förstörs och 700 människor blir hemlösa. Hemvärnet är på plats inom två timmar för att påbörja räddningsarbetet, där runt 650 hemvärnssoldater och hemvärnsungdomar deltar.

Flera inbrott inträffar i militärförråd runt Södermanland vilket leder till förstärk bevakning. Påskhelgen 1979 beskjuts två polismän vid ett förråd utanför Flen. Förrådet vaktas av hemvärnsmän och de två civilklädda polismännen som är omedvetna om bevakningen lyder inte hemvärnsmännens order om att stanna. Hemvärnsmännen åtalas men frias i hovrätten, de skadade polismännen kan senare återgå i tjänst.

Motorcyklar och radioapparater
År 1938 blir Svenska Motorcykelklubben en frivillig försvarsorganisation och i början av 1970-talet ändras namnet till Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund och man tillåter 1974 kvinnliga medlemmar. Under 1980-talet blir utbildningen mer inriktad mot krigsplacering i Försvarsmakten. Frivilliga radioorganisationen bildas 1946 och börjar 1976 rekrytera och utbilda signalister till hemvärnet, och sedan dess har ytterligare befattningar tillkommit.

1980-talet

Kvinnliga soldater och driftvärnet. Hemvärnet är först i Försvarsmakten med att utbilda kvinnliga soldater till driftvärnet och kvinnor kan antas som hemvärnsmän.

Under 1980-talet börjar hemvärnsförbanden benämnas som krigsförband och kretsar och områden omstruktureras till bataljoner och kompanier. I samband med befälsreformen 1983 får hemvärnsbefäl samma militära tjänstegrader som armén vilket ytterligare minskar skillnaderna mellan hemvärnet och övriga Försvarsmakten. En ny lag antas 1989 vilken innebär att kvinnor som genomgått militär grundutbildning kan antas som hemvärnsmän, fem år efter beslutet om att kvinnor får antas som ordinarie driftvärnsmän.

Det första driftvärnet bildas den 15 juni 1944 vid Byggnads- och reparationsberedskapen. Driftvärnets uppgift är att skydda statliga och kommunala verk och myndigheter och större enskilda företag. I juni 1980 hålls den första kursen för kvinnliga soldater i driftvärnet på Hemvärnets stridsskola. I övriga försvarsmakten rekryteras de första kvinnliga officerarna i början av 1980-talet. Kvinnor får dock inte antas som soldater i det allmänna hemvärnet förrän 1989. Driftvärnet har sin storhetstid under 1980-talet och 1987 finns 22 381 driftvärnssoldater beredda att skydda företag och myndigheter. Driftvärnet läggs ner 2005.

På 1980-talet dominerar Sverige under några år längdskidåkningen i världen och i jämtländska Åsarna är klubbens stjärnor Thomas Wassberg, Jan Ottosson, Torgny Mogren och Hans Persson, samtliga hemvärnsmän. I Dala-Järna återfinns samtidigt  hemvärnssoldaten Gunde Svan.

Sjövärnskårernas riksförbund, Sjövärnskåren, var tidigare en del av flottans krigsorganisation. Kåren blir 1981 en frivillig försvarsorganisation. Antalet ubåtsincidenter ökar kraftigt utmed den svenska kusten och hemvärnet bygger upp särskilda hemvärnsförband med marina uppgifter.

Under mitten av 1980-talet genomförs de första motorutbildningarna för hemvärnsbilkårister och 1991 inför bilkåren ett nytt utbildningssystem där utbildningen blir mer anpassad till olika befattningar.

Ubåtar och sprängningar
Den 28 oktober 1981 upptäcks en sovjetisk ubåt, U 137, som gått på grund inne på militärt skyddsområde utanför Karlskrona örlogsbas. Även hemvärnet engageras i några av ubåtsjakterna. Hösten 1987 larmas hemvärnet i Stockholm; ett ammunitionsförråd i Järna hade exploderat vilket gör att hemvärnet får i uppgift att bevaka ett stort antal förråd. När gärningsmännen grips visar det sig att de stulit ammunition och därefter sprängt förrådet.

1990-talet

Hemvärnshundar och högre krav. Alla förband i Försvarsmakten får fältuniform m/90 och de sista exemplaren av trotjänaren gevär m/96 ersätts med automatvapen.

När hemvärnet firar sitt 50-årsjubileum 1990 är personalstyrkan på 130 000, fördelat på 177 bataljoner/kretsar. Nya bestämmelser för skydd av samhällsviktiga anläggningar införs, liksom befogenheten ”skyddsvakt”.

År 1997 höjs kraven så att en hemvärnsman ska ha genomfört minst 85 dagars militär grundutbildning innan han/hon antas. Försök med tre månaders grundutbildning av värnpliktiga för krigsplacering i hemvärnet genomförs liksom försöksutbildning av bevakningslottor för hemvärnet 1994.  Arméchefen beslutar att hundra reservofficerare får antas inom hemvärnet.

Beslut om att hemvärnsförbanden ska få fältuniform m/90, fattas 1993 och de kommande åren byts de gamla uniformerna ut. Den övriga utrustningen i 90-systemet, som regnställ och värmejacka, är utdelade i början av 2000-talet.

Gevär m/96, Mausern, är den dominerande beväpningen bland hemvärnssoldater fram till 1970-talet. Efter hand utökas antalet soldater med automatkarbin 4 per grupp och driftvärnet tillförs ytterligare exemplar av k-pist m/45. Inte förrän 1995 är den sista Mausern utbytt vilket innebär att den tjänstgjort 99 år i den svenska Försvarsmakten.

Försök med ”hemvärnshundar” påbörjas 1988 och 1990 går Svenska Brukshundklubben, SBK, med på att genomföra försök med bevaknings-hundar för hemvärnet i fyra år. Försöken blir lyckade och utvecklas efter hand till dagens patrullhundar. En annan frivillig försvarsorganisation som tillkommer är  Frivilliga Flygkåren som börjar rekrytera och utbilda flyggrupper 1993.

Medinflytandet
I juni 1940 utkommer hemvärnskungörelsen och redan från begynnelsen konstitueras att ett hemvärnsråd ska finnas till hemvärnschefens, numera rikshemvärnschefens, förfogande. Hemvärnsrådet avlöstes vid 1960-talets början av den Centrala förtroendenämnden. Under slutet på 1990-talet ändras namnet till rikshemvärnsrådet som får status som en statlig nämnd. Det första rikshemvärnstinget hålls 1948 och 1986 deltar den första kvinnan som delegat.

2000-talet

Kvalificerade uppgifter och 40 bataljoner. Nedskärningarna i Försvarsmakten påverkar även hemvärnets numerär samtidigt som förbanden får nya huvuduppgifter och högre beredskap.

Vid 60-årsjubileet har personalstyrkan minskat och uppgår till cirka 70 000 av målet på 125 000. Värnpliktiga som fyller 47 år erbjuds inte längre automatiskt att gå med i hemvärnet.

Inriktningspropositionen ”Ett användbart försvar” som röstas igenom 2009 innebär stora förändringar för hemvärnet. Antalet bataljoner minskas från 60 till 40 och personalstyrkan fastställs till 22 000. Inriktningspropositionen innebär även mer kvalifcerade uppgifter; de nya målsättningarna innebär att hemvärnets huvuduppgifter fastställs till att bevaka, skydda och ytövervaka. Hemvärnsförbanden ska kunna verka med huvuddelen inom ett dygn samt med mindre delar inom några timmar.

För att säkerställa rekryteringen införs tremånadersutbildningen GSU-hv 2009. Under 2009 rekryteras även för första gången på lång  tid fler hemvärnssoldater än de som slutar.

En natt i april 2000 inträffar en tågolycka i Borlänge och katastroflarm utfärdas. Fem tågvagnar med farlig gas har spårat ur på väg från Göteborg till stålverket SSAB i Borlänge. Omkring tusen människor evakueras och stadskärnan spärras av för att möjliggöra bärgning av vagnarna. Hemvärnet ansvarar för bevakning av avspärrningarna med hjälp av 90 hemvärnssoldater som i skift bemannar posteringar och har en rörlig patrull.

En ny epidemi når Asien under 2003. Snart inkommer rapporter om människor som insjuknat efter att hanterat döda fåglar. I februari 2006 hittas fyra döda viggar i hamnen norr om Oskarshamn och Sverige har fått sina första fall av fågelinfluensa. Iklädda gula skyddsdräkter och mask bistår hemvärnssoldater Jordbruksverket med att samla in döda fåglar i bland annat Oskarshamn och Åhus. Inom några veckor påträffas inte längre några döda fåglar. Den befarade epidemin uteblir.

Enhetlig beväpning
När specialisterna ombeväpnas från k-pist m/45 till Ak 4 under 2004 innebär det att alla eldhandvapen har samma kaliber med undantaget för några befattningar som får pistol m/88. Efter att patronlägeslås införs till Ak 4:an minskar antalet försvunna vapen snabbt, från cirka ett per månad till fyra per år 2001. Ak 4 utrustas med rödpunktsikte 2003, före resterande delar av Försvarsmakten som har Ak 5, och får benämningen AK 4 B. Vapenprov blir obligatoriska 2001 och 2012 införs ett nytt kompetensprov.

2010-talet

Militärregioner och allt fler specialförband. Tjänstgöringstiden utökas till dygn och flera nya specialförband sätts upp. Militärregionerna tar befälet över hemvärnsförbandens insatser.

Ett nytt utbildningssystem införs 2010 och tjänstgöringstiden i timmar ersätts med dygn. Under den årliga krigsförbandsövningen gör soldater numera fyra dygn och befälen minst fem dygn. För insatssoldater som ingår i Nationella Skyddsstyrkorna genomförs även en särskild övning förband på fyra dygn per år. Nya och höjda ersättningsnivåer, bland annat premier efter fullgjort avtal, införs för hemvärnet från 1 januari 2010.

Nya specialförmågor som tas fram är hemvärnsunderrättelseplutoner, CBRN-plutoner, pionjärplutoner, trafikplutoner, granatkastarplutoner liksom tanknings- och laddningsomgång (TOLO-grupp).

Fyra militärregioner organiseras 2013 vilka leder hemvärnsförbanden vid militära insatser, och en stor ledningsutredning påbörjas i Försvarsmakten.

Efter årtionden av nedskärningar och allt färre hemvärnssoldater har 2010-talet inneburit ett paradigmskifte då antalet hemvärnssoldater under flera år ökar.  Det finns flera orsaker till det stora intresset. Den säkerhetspolitiska situationen i närområdet förvärras och på långfredags-natten 2013 och i oktober samma år genomför ryska bombplan simulerade attacker mot mål i Sverige. Våren 2014 ockuperas Krim och kriget i Ukraina inleds. Överbefälhavare Sverker Göranson bekräftar att ”Sverige har utsatts för en grov och oacceptabel kränkning från främmande makt” i Stockholms skärgård. Den stora insats hemvärnet gör vid branden i Västmanland och de omfattande bränderna sommaren 2018 får stort medieutrymme och bidrar till att intresse-anmälningarna till hemvärnet kraftigt ökar.

Utrustningen förbättras och för första gången slipper hemvärnet ärva utrustning. Personbil 8 börjar levereras under 2013 och en intern gruppradio med benämningarna radio 1183 och radio 1031/32 köps även in.

Den formella benämningen hemvärnsman utgår och ersätts med hemvärnssoldat i hemvärnsförordningen 2018.

Nya kompetenser
Nya sjukvårdsbefattningar är bataljonsläkare och legitimerade sjuksköterskor som säkerställer den medicinska kompetensen, och stridssjukvårdare införs. Försvarets personaltjänstförbund får i uppgift att utbilda bataljonspastorer. Även andra specialbefattningar införs.

Text: Therese Åkerstedt
Illustrationer: Christian Wallenius